Cambios

Ir a la navegación Ir a la búsqueda
Busca en cnbGuatemala con Google

Línea 146: Línea 146:  
*Diga a los estudiantes: Kyb’inchame kab’e txol; aju’ txol tuj b’anq’ob’ A tb’i, yajtzun k’luj te nayaj B tb’i. Kakab’chaq kyb’ete, jun twitz jun, qa mi’n xchetz’qete b’an tu’n ntene’ kyxole.
 
*Diga a los estudiantes: Kyb’inchame kab’e txol; aju’ txol tuj b’anq’ob’ A tb’i, yajtzun k’luj te nayaj B tb’i. Kakab’chaq kyb’ete, jun twitz jun, qa mi’n xchetz’qete b’an tu’n ntene’ kyxole.
 
*Cuando ya estén formadas las filas, diga: At oxe amb’il kyekye’ tu’n t-tzaj kytz’aq’wene xjel. Toj jun jun maj junxichaq kyuky’ile tu’n t-ten. Aju’ tnejil b’a’n tu’n tajb’en xim tz’ib’a’n twitz slewtz’lan ex toj nim u’j, toj junmajtl mlay (cuando llegue a la tercera parte, cubra el pizarrón o papelógrafo). Toj tkab’in ex toj toxin b’a’n tajb’en kyxim mo qa kyol kyuky’ile ex b’an tu’n tok k’aj yol ex xim.
 
*Cuando ya estén formadas las filas, diga: At oxe amb’il kyekye’ tu’n t-tzaj kytz’aq’wene xjel. Toj jun jun maj junxichaq kyuky’ile tu’n t-ten. Aju’ tnejil b’a’n tu’n tajb’en xim tz’ib’a’n twitz slewtz’lan ex toj nim u’j, toj junmajtl mlay (cuando llegue a la tercera parte, cubra el pizarrón o papelógrafo). Toj tkab’in ex toj toxin b’a’n tajb’en kyxim mo qa kyol kyuky’ile ex b’an tu’n tok k’aj yol ex xim.
*Diga: Alkyeqetzun tu’mel tu’n t-xi kyoninkyb’ xjal toj jun '''kojb’il''' kyxolilex? Aqe’ toj Txol B ok che b’il kyeqe’
+
*Diga: Alkyeqetzun tu’mel tu’n t-xi kyoninkyb’ xjal toj jun '''kojb’il''' kyxolilex? Aqe’ toj Txol B ok che b’il kyeqe’ kyuky’il.
kyuky’il.
   
*Después de un minuto, más o menos, diga: Aqe’ xnaq’tzanjtz toj Txol B: b’an tu’n kyik’x toj juntl k’ulb’il, tun ttx’expuj tuky’il. Atzun b’ajsb’il xnaq’tzanjtz, b’a’n tu’n tik’x toj tnejil k’ub’il. Ja’lo kytz’aq’wenxe te kyuky’ile: Tiqu’n b’a’n tu’n tb’ent ajlab’il qu’n tu’n tel mo tu’n tok ti’j toj qchwinqlal? Kyimanxe’ kab’e tu’mel ex tz’ajb’en tx’qantl yol kyu’ne.  
 
*Después de un minuto, más o menos, diga: Aqe’ xnaq’tzanjtz toj Txol B: b’an tu’n kyik’x toj juntl k’ulb’il, tun ttx’expuj tuky’il. Atzun b’ajsb’il xnaq’tzanjtz, b’a’n tu’n tik’x toj tnejil k’ub’il. Ja’lo kytz’aq’wenxe te kyuky’ile: Tiqu’n b’a’n tu’n tb’ent ajlab’il qu’n tu’n tel mo tu’n tok ti’j toj qchwinqlal? Kyimanxe’ kab’e tu’mel ex tz’ajb’en tx’qantl yol kyu’ne.  
 
*Después de un minuto, más o menos, diga: Ja’lo toxi’n maj ok kytx’ixpuj kyuky’ile. Qe xnaq’tzanjtz te Txol B b’a’n tu’n kyik’x toj juntl k’ub’il. Ja’lo kytz’aq’wentze: Alkyeqetzun tu’mel tu’n txi kyonina kyib’ xjal toj jun '''kojb’il''' kyixolilex? Kyna’nkuye qa aju’ tzaq’web’lte nimxch’intel twitz tnejil b’an tu’n tajb’en tx’qantl yol kyu’ne’.
 
*Después de un minuto, más o menos, diga: Ja’lo toxi’n maj ok kytx’ixpuj kyuky’ile. Qe xnaq’tzanjtz te Txol B b’a’n tu’n kyik’x toj juntl k’ub’il. Ja’lo kytz’aq’wentze: Alkyeqetzun tu’mel tu’n txi kyonina kyib’ xjal toj jun '''kojb’il''' kyixolilex? Kyna’nkuye qa aju’ tzaq’web’lte nimxch’intel twitz tnejil b’an tu’n tajb’en tx’qantl yol kyu’ne’.
 
*Seleccione a los niños o niñas que normalmente no participan y diga: Atzun ja’lo atqe’ jun jun kyxole’ ok kytzajel kyq’aman mo kb’el kyaq’pu’n kyxim quky’il. Recuerde que muchos se sienten más seguros después de haber hablado tres veces con otros.
 
*Seleccione a los niños o niñas que normalmente no participan y diga: Atzun ja’lo atqe’ jun jun kyxole’ ok kytzajel kyq’aman mo kb’el kyaq’pu’n kyxim quky’il. Recuerde que muchos se sienten más seguros después de haber hablado tres veces con otros.
 +
 
===Xjelb’itz ex kyujsab’il xnaq’tzb’il===
 
===Xjelb’itz ex kyujsab’il xnaq’tzb’il===
 
Durante la clase, manténgase cerca de un estudiante para observar cómo cambia sus ideas con cada pareja. Conforme avanza, felicítelo por sus ideas y por su forma de expresarse. También, dé sugerencias para que mejoren su participación.
 
Durante la clase, manténgase cerca de un estudiante para observar cómo cambia sus ideas con cada pareja. Conforme avanza, felicítelo por sus ideas y por su forma de expresarse. También, dé sugerencias para que mejoren su participación.
30 170

ediciones

Menú de navegación