Cambios

Ir a la navegación Ir a la búsqueda
Busca en cnbGuatemala con Google

sin resumen de edición
Línea 75: Línea 75:  
|recursos=8 círculos de papel o cartulina con el nombre de un planeta y un círculo más grande con la palabra Sol (preferentemente de color amarillo). A continuación, se presenta un ejemplo.
 
|recursos=8 círculos de papel o cartulina con el nombre de un planeta y un círculo más grande con la palabra Sol (preferentemente de color amarillo). A continuación, se presenta un ejemplo.
 
}}
 
}}
===B’inchb’il===
   
===Aj tqe xnaq’tzb’il===
 
===Aj tqe xnaq’tzb’il===
 +
*Diga a sus estudiantes: Ok xel nq’one kye junjun kyxole jun tolin kokel te tch’xel tuk’a '''tx’otx’''' ex te '''Q’ij'''. Elija a algunos estudiantes y deles los círculos, luego, dígales: Alkye q’ilte q’ij tik’tza twitz. (Pídale que se coloque en la esquina izquierda para que los estudiantes se vayan colocando, cuando usted diga el nombre del planeta que tengan, en el orden que corresponde según su cercanía al Sol). De preferencia, realice esta actividad en el patio para que los estudiantes puedan movilizarse más fácilmente.
 +
*Diga: Ja’lo, ok qo b’itzal jun b’itz. Aqine’ ok chin b’itzale jun txol extzun kykyaqile’ ok tzajel kymojtzane’. Juntel, qa ma tz’el '''tb’i''' jun tuk’a '''tx’otx’''', aju xnaq’tzanjtz q’ilte tb’i ok iky’ex twitz ex kwel ten toj txolb’ab’il. Jun yeky’b’il, qa ma qo b’itzan ti’j tuk’a tx’otx’ nqayin toka’ ti’j '''q’ij''' aju’ Merkur, alkye q’ilte b’ib’aj lu kwel we’ tky’itz '''q’ij'''.
 +
*:Kykyaqil tuk’a '''tx’otx’''' nchi sutyan ti’j '''q’ij'''.
 +
*:Aju '''q’ij''', Aju '''q’ij''', Aju '''q’ij''', Aju '''q’ij''', <p>
 +
*:
 +
*:Aju tuk’a '''tx’otx’''' nqayin toka’ ti’j q’ij aju Merkur.<br> Merkur, Merkur, Merkur, Merkur.
 +
*:Aju tkab’ tuk’a''' tx’otx’''' aju '''Ninche’w''' <br>'''Ninche’w''', '''Ninche’w''', '''Ninche’w''',<br>'''Ninche’w'''.
 +
*:
 +
*:Aju toxi’n tuk’a '''tx’otx’''' aju '''tx’otx’'''<br> Aju '''tx’otx’''', aju '''tx’otx’''', aju '''tx’otx’''',<br> aju '''tx’otx’'''.
 +
*:
 +
*:Aju tkyaji’n tuk’a '''tx’otx’'' aju '''Kyaqche’w'''.<br> '''Kyaqche’w''', '''Kyaqche’w''', '''Kyaqche’w''',<br> '''Kyaqche’w'''.
 +
*:
 +
*:Aju tjwe’yin tuk’a '''tx’otx’'' aju '''Jupter'''.<br>'''Jupter''', '''Jupter''', '''Jupter''', '''Jupter'''.
 +
*:
 +
*:Aju tqaqi’n tuk’a '''tx’otx’'' aju<br> '''Leq’chiche’w'''.<br> '''Leq’chiche’w''', '''Leq’chiche’w''',<br> '''Leq’chiche’w''', '''Leq’chiche’w'''.
 +
*:
 +
*:Aju twuqi’n tuk’a '''tx’otx’'' aju '''Uran'''.<br> '''Uran''', '''Uran''', '''Uran''', '''Uran'''.
 +
*:
 +
*:Aju twajxaqi’n tuk’a '''tx’otx’''' aju Neptun. <br>'''Neptun''', '''Neptun''', '''Neptun''', '''Neptun'''.
 +
*Repitan la canción dos veces más.
 +
*Forme parejas y solicite: Kyq’amanxe te kyuky’ile kyb’i tuk’a tx’otx’.
 +
 +
==Q’ij 5 In nok tipomal ex tspik’b’il (Nqob’in ex yolil)==
 +
{{Plantilla:Material interactivo tiempoA
 +
|tiempo=30 minutos
 +
}}
 +
{{Plantilla:Material interactivo recursosA
 +
|recursos=Papelógrafo o pizarrón, yeso o marcadores.
 +
}}
 +
===Aj tqe xnaq’tzb’il===
 +
*Diga: Ja’lo, kykyaqile kyka’yinxe tilb’ilal ex kymojtzantze: kyajb’ile tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a '''tx’otx’'''? qa jaku b’ant tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a '''tx’otx’'''? jun ab’q’i, alqoj kyaje’ tu’n kyxi’ye ex tiqu’n? Escriba y/o dibuje las ideas en el pizarrón.
 +
*Diga a los estudiantes: Kyb’inchakuye kab’e txol; aqe toj b’an q’ob’aj A kyb’i yajqe toj nayej, B kyb’i. Ok chin kyjele twitz juntl kyuky’ile qa miẍti’ kakab’ kyb’ete ok chin temb’ile kyxole.
 +
*Cuando ya estén formadas las filas, diga: Ok xel oxe amb’il kyeye tu’n ttzaj kytzaq’wene jun xjel kxel nq’amane. Junjun maj ok temb’il chukchaq kyuky’ile. Tnejil maj jaku txi kyka’yine’ qe’ xim tz’ib’inqe’ twitz slew tz’lan. Aju tkab’ ex toxi’n maj jaku ajb’en qe’ xim ex yol xtz’ajb’en kyu’n kyuky’i’le ma chi kyej, kytz’aqtzanke txqantl yol ex xim. (Cuando llegue a la tercera parte, cubra el pizarrón o papelógrafo).
 +
*Diga: Kyajb’ile tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a tx’otx’?, qa jaku b’ant tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a tx’otx’? jun ab’q’i, alqoj kyaje’ tu’n kyxi’ye ex tiqu’n? aqe’ teqe’ toj txol B nchi b’in kyi’j kyuky’il.
 +
*Después de un minuto, más o menos, diga: Aqe’ xnaq’tzanjtz te '''txol''' A: chi lq’exe jun kub’elj, tu’ntzun tten kakab’ kyb’aj chukchaq. Aju b’ajsb’il xnaq’tzanjtz te txol ok xel yukchi aj txi tzyet txol. Ja’lo kytzaq’wenxe te kyuky’ile’. Kyajb’ile tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a '''tx’otx’'''?, qa jaku b’ant tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a tx’otx’? jun ab’q’i, alqoj kyaje’ tu’n kyxi’ye ex tiqu’n? Kynankuye’ qa, aju’ maj lu il ti’j tu’n tkuwset kyxime’ nchi yoline’ kyu’n txqantl yol.
 +
*Después de un minuto, más o menos, diga: Ok qo ch’exb’el toxmaji’n quky’i’l. Xnaq’tzanjtz te txol A: chix lq’e jun kub’elj. Ja’lo kymojtzantze: kyajb’ile tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a '''tx’otx’'''? qa jaku b’ant tu’n kyxi’ye toj juntl tuk’a '''tx’otx’'''? jun ab’q’i, alqoj kyaje’ tu’n kyxi’ye ex tiqu’n? Kyna’nkuye’ qa nimxi’x tzaq’web’il kywitz txqantl ma chi kyej.
 +
*Seleccione a los niños o niñas que normalmente no participan y diga: Ja’lo, jun kyxole’ ktzajel tq’ama’n aqe’ t-xim. Recuerde que muchos se sienten más seguros después de haber hablado tres veces con otros.
 
===Xjelb’itz ex kyujsab’il xnaq’tzb’il===
 
===Xjelb’itz ex kyujsab’il xnaq’tzb’il===
 +
Durante la clase, manténgase cerca de un estudiante para observar cómo cambia sus ideas con cada pareja. Conforme avanza, felicítelo por sus ideas y por su forma de expresarse. Escuche las intervenciones de los estudiantes para identificar si usan enunciados completos y pronuncian bien. Recuerde elogiar los usos correctos del idioma.
30 170

ediciones

Menú de navegación